Sura 75 Al-Qiyāmah (Uppståndelsen), vers 1 – 30
-
لَا أُقْسِمُ بِيَوْمِ الْقِيَامَةِ
Jag svär vid uppståndelsens dag,
75:1 -
وَلَا أُقْسِمُ بِالنَّفْسِ اللَّوَّامَةِ
och jag svär vid den självförebrående själen!
75:2 -
أَيَحْسَبُ الْإِنْسَانُ أَلَّنْ نَجْمَعَ عِظَامَهُ
Tror människan att vi inte ska sätta samman hennes ben på nytt?
75:3 -
بَلَىٰ قَادِرِينَ عَلَىٰ أَنْ نُسَوِّيَ بَنَانَهُ
Jo, vi är kapabla att till och med återställa hennes fingerspetsar.
75:4 -
بَلْ يُرِيدُ الْإِنْسَانُ لِيَفْجُرَ أَمَامَهُ
Men människan vill leva i trots och synda livet ut.
75:5 -
يَسْأَلُ أَيَّانَ يَوْمُ الْقِيَامَةِ
Hon frågar [hånfullt]: ”När infaller egentligen denna återuppståndelsens dag?”
75:6 -
فَإِذَا بَرِقَ الْبَصَرُ
[Det är dagen] då blicken stelnar [av fasa]
75:7 -
وَخَسَفَ الْقَمَرُ
och månen blir alldeles mörk,
75:8 -
وَجُمِعَ الشَّمْسُ وَالْقَمَرُ
och solen och månen slås samman.
75:9 -
يَقُولُ الْإِنْسَانُ يَوْمَئِذٍ أَيْنَ الْمَفَرُّ
Den dagen ska människan ropa: ”Vart kan jag fly?”
75:10 -
كَلَّا لَا وَزَرَ
Men nej, det finns ingenstans att fly!
75:11 -
إِلَىٰ رَبِّكَ يَوْمَئِذٍ الْمُسْتَقَرُّ
Den dagen är det hos din Herre ni ska finna er slutdestination.
75:12 -
يُنَبَّأُ الْإِنْسَانُ يَوْمَئِذٍ بِمَا قَدَّمَ وَأَخَّرَ
Då ska människan underrättas om allt hon gjort och allt hon försummat.
75:13 -
بَلِ الْإِنْسَانُ عَلَىٰ نَفْسِهِ بَصِيرَةٌ
I själva verket är människan fullt medveten om [sanningen om] sig själv,
75:14 -
وَلَوْ أَلْقَىٰ مَعَاذِيرَهُ
även om hon kommer med ursäkter.
75:15 -
لَا تُحَرِّكْ بِهِ لِسَانَكَ لِتَعْجَلَ بِهِ
Rör inte din tunga i hast för att upprepa [uppenbarelsen].
75:16 -
إِنَّ عَلَيْنَا جَمْعَهُ وَقُرْآنَهُ
Det ankommer oss att bevara den [i ditt hjärta] och [underlätta för dig] dess recitation.
75:17 -
فَإِذَا قَرَأْنَاهُ فَاتَّبِعْ قُرْآنَهُ
När vår [ängel] reciterar den för dig, lyssna då uppmärksamt.
75:18 -
ثُمَّ إِنَّ عَلَيْنَا بَيَانَهُ
Sedan åligger det oss att klargöra dess innebörd.
75:19 -
كَلَّا بَلْ تُحِبُّونَ الْعَاجِلَةَ
Men sanningen är att ni älskar det flyktiga [jordiska livet].
75:20 -
وَتَذَرُونَ الْآخِرَةَ
och försummar det kommande.
75:21 -
وُجُوهٌ يَوْمَئِذٍ نَاضِرَةٌ
Den dagen strålar vissa ansikten [av glädje],
75:22 -
إِلَىٰ رَبِّهَا نَاظِرَةٌ
när de blickar mot sin Herre.
75:23 -
وَوُجُوهٌ يَوْمَئِذٍ بَاسِرَةٌ
Medan andra ansikten är dystra;
75:24 -
تَظُنُّ أَنْ يُفْعَلَ بِهَا فَاقِرَةٌ
förvissade om att ett förkrossande straff väntar dem.
75:25 -
كَلَّا إِذَا بَلَغَتِ التَّرَاقِيَ
Verkligen! När själen når halsgropen
75:26 -
وَقِيلَ مَنْ ۜ رَاقٍ
och det sägs: ”Finns det ingen som kan bota honom?”,
75:27 -
وَظَنَّ أَنَّهُ الْفِرَاقُ
och personen inser att slutet har kommit,
75:28 -
وَالْتَفَّتِ السَّاقُ بِالسَّاقِ
och svårighet läggs till svårighet;
75:29 -
إِلَىٰ رَبِّكَ يَوْمَئِذٍ الْمَسَاقُ
den dagen är det till din Herre han ska föras.
75:30
Översättning: Rowwad översättningscenter