Sura 6 Al-An‘ām (Boskap), vers 71 – 82
-
قُلْ أَنَدْعُو مِنْ دُونِ اللَّهِ مَا لَا يَنْفَعُنَا وَلَا يَضُرُّنَا وَنُرَدُّ عَلَىٰ أَعْقَابِنَا بَعْدَ إِذْ هَدَانَا اللَّهُ كَالَّذِي اسْتَهْوَتْهُ الشَّيَاطِينُ فِي الْأَرْضِ حَيْرَانَ لَهُ أَصْحَابٌ يَدْعُونَهُ إِلَى الْهُدَى ائْتِنَا ۗ قُلْ إِنَّ هُدَى اللَّهِ هُوَ الْهُدَىٰ ۖ وَأُمِرْنَا لِنُسْلِمَ لِرَبِّ الْعَالَمِينَ
Säg: ”Ska vi vid Guds sida åkalla det som varken gynnar eller skadar oss och falla tillbaka i otro efter att Gud har väglett oss? Det vore som den som djävlarna fört vilse på jorden, helt förvirrad, medan hans vänner kallar honom till vägledning: ’Kom till oss!’” Säg: ”Guds vägledning är den sanna vägledningen, och vi har befallts att underkasta oss världarnas Herre,
6:71 -
وَأَنْ أَقِيمُوا الصَّلَاةَ وَاتَّقُوهُ ۚ وَهُوَ الَّذِي إِلَيْهِ تُحْشَرُونَ
och att förrätta bönen och frukta honom. Ja, det är till honom ni ska samlas åter.”
6:72 -
وَهُوَ الَّذِي خَلَقَ السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضَ بِالْحَقِّ ۖ وَيَوْمَ يَقُولُ كُنْ فَيَكُونُ ۚ قَوْلُهُ الْحَقُّ ۚ وَلَهُ الْمُلْكُ يَوْمَ يُنْفَخُ فِي الصُّورِ ۚ عَالِمُ الْغَيْبِ وَالشَّهَادَةِ ۚ وَهُوَ الْحَكِيمُ الْخَبِيرُ
Det är han som har skapat himlarna och jorden för ett alldeles visst syfte. Den dag han säger: ”Bli!” – och det blir. Hans ord är sanningen. Herraväldet är hans den dag det blåses i hornet. Han känner väl till det som är fördolt och det som är synligt; han är den Vise, den väl Medvetne.
6:73 -
وَإِذْ قَالَ إِبْرَاهِيمُ لِأَبِيهِ آزَرَ أَتَتَّخِذُ أَصْنَامًا آلِهَةً ۖ إِنِّي أَرَاكَ وَقَوْمَكَ فِي ضَلَالٍ مُبِينٍ
Och minns när Abraham sa till sin far Āzar: ”Har du gjort statyer till dina gudar? Jag ser tydligt att du och ditt folk befinner er i uppenbar villfarelse.”
6:74 -
وَكَذَٰلِكَ نُرِي إِبْرَاهِيمَ مَلَكُوتَ السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضِ وَلِيَكُونَ مِنَ الْمُوقِنِينَ
Och så visade vi Abraham herraväldet över himlarna och jorden, för att han skulle få full visshet.
6:75 -
فَلَمَّا جَنَّ عَلَيْهِ اللَّيْلُ رَأَىٰ كَوْكَبًا ۖ قَالَ هَٰذَا رَبِّي ۖ فَلَمَّا أَفَلَ قَالَ لَا أُحِبُّ الْآفِلِينَ
När natten sänkte sig över honom såg han en stjärna och sa: ”Detta är min Herre!” Men när den försvann sa han: ”Jag tycker inte om de som försvinner.”
6:76 -
فَلَمَّا رَأَى الْقَمَرَ بَازِغًا قَالَ هَٰذَا رَبِّي ۖ فَلَمَّا أَفَلَ قَالَ لَئِنْ لَمْ يَهْدِنِي رَبِّي لَأَكُونَنَّ مِنَ الْقَوْمِ الضَّالِّينَ
Och när han såg månen gå upp sa han: ”Detta är min Herre!” Men när den försvann sa han: ”Om min Herre inte vägleder mig, kommer jag sannerligen att gå vilse.”
6:77 -
فَلَمَّا رَأَى الشَّمْسَ بَازِغَةً قَالَ هَٰذَا رَبِّي هَٰذَا أَكْبَرُ ۖ فَلَمَّا أَفَلَتْ قَالَ يَا قَوْمِ إِنِّي بَرِيءٌ مِمَّا تُشْرِكُونَ
Och när han såg solen gå upp sa han: ”Detta är min Herre – denna är större!” Men när den försvann sa han: ”Mitt folk! Jag tar helt avstånd från ert avguderi.
6:78 -
إِنِّي وَجَّهْتُ وَجْهِيَ لِلَّذِي فَطَرَ السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضَ حَنِيفًا ۖ وَمَا أَنَا مِنَ الْمُشْرِكِينَ
Jag har vänt mitt ansikte i ren monoteism mot honom som har skapat himlarna och jorden, och jag är inte en avgudadyrkare.”
6:79 -
وَحَاجَّهُ قَوْمُهُ ۚ قَالَ أَتُحَاجُّونِّي فِي اللَّهِ وَقَدْ هَدَانِ ۚ وَلَا أَخَافُ مَا تُشْرِكُونَ بِهِ إِلَّا أَنْ يَشَاءَ رَبِّي شَيْئًا ۗ وَسِعَ رَبِّي كُلَّ شَيْءٍ عِلْمًا ۗ أَفَلَا تَتَذَكَّرُونَ
Men hans folk tvistade med honom. Han sa: ”Tvistar ni med mig om Gud, som har väglett mig? Jag har ingenting att frukta från det ni dyrkar vid hans sida, förutom om min Herre skulle vilja att något [drabbar mig]. Min Herre omfattar allt med sin kunskap – ska ni inte låta er förmanas?”
6:80 -
وَكَيْفَ أَخَافُ مَا أَشْرَكْتُمْ وَلَا تَخَافُونَ أَنَّكُمْ أَشْرَكْتُمْ بِاللَّهِ مَا لَمْ يُنَزِّلْ بِهِ عَلَيْكُمْ سُلْطَانًا ۚ فَأَيُّ الْفَرِيقَيْنِ أَحَقُّ بِالْأَمْنِ ۖ إِنْ كُنْتُمْ تَعْلَمُونَ
Och varför skulle jag frukta era avgudar, när ni själva inte fruktar det faktum att ni satt avgudar vid Guds sida – något han inte givit någon befogenhet till. Vilken av dessa två grupper har bäst anledning att känna sig trygg, om ni verkligen vet?
6:81 -
الَّذِينَ آمَنُوا وَلَمْ يَلْبِسُوا إِيمَانَهُمْ بِظُلْمٍ أُولَٰئِكَ لَهُمُ الْأَمْنُ وَهُمْ مُهْتَدُونَ
De som tror och inte beblandar sin tro med orätt är de som kan känna sig trygga. De är de vägledda.
6:82
Översättning: Rowwad översättningscenter