Sura 5 Al-Mā’idah (Den Himmelska Måltiden), vers 116 – 118

1. وَإِذْ قَالَ اللَّهُ يَا عِيسَى ابْنَ مَرْيَمَ أَأَنْتَ قُلْتَ لِلنَّاسِ اتَّخِذُونِي وَأُمِّيَ إِلَٰهَيْنِ مِنْ دُونِ اللَّهِ ۖ قَالَ سُبْحَانَكَ مَا يَكُونُ لِي أَنْ أَقُولَ مَا لَيْسَ لِي بِحَقٍّ ۚ إِنْ كُنْتُ قُلْتُهُ فَقَدْ عَلِمْتَهُ ۚ تَعْلَمُ مَا فِي نَفْسِي وَلَا أَعْلَمُ مَا فِي نَفْسِكَ ۚ إِنَّكَ أَنْتَ عَلَّامُ الْغُيُوبِ

   Och Gud ska säga: ”Jesus, Marias son! Har du sagt till människorna: ’Dyrka mig och min mor vid Guds sida’?” Han ska svara: ”Upphöjd är du! Det tillkommer mig inte att säga något jag inte har rätt till. Hade jag sagt det, skulle du ha vetat det. Du vet vad som finns inom mig, men jag vet inte vad som finns inom dig. Du är den som känner till allt som är dolt.

   5:116

2. مَا قُلْتُ لَهُمْ إِلَّا مَا أَمَرْتَنِي بِهِ أَنِ اعْبُدُوا اللَّهَ رَبِّي وَرَبَّكُمْ ۚ وَكُنْتُ عَلَيْهِمْ شَهِيدًا مَا دُمْتُ فِيهِمْ ۖ فَلَمَّا تَوَفَّيْتَنِي كُنْتَ أَنْتَ الرَّقِيبَ عَلَيْهِمْ ۚ وَأَنْتَ عَلَىٰ كُلِّ شَيْءٍ شَهِيدٌ

   Jag sa endast till dem det som du befallt mig: ’Dyrka Gud, min Herre och er Herre.’ Jag var vittne över dem så länge jag var bland dem, men efter att du tog mig upp är det du som har haft uppsikt över dem. Du är vittne till allt.

   5:117

3. إِنْ تُعَذِّبْهُمْ فَإِنَّهُمْ عِبَادُكَ ۖ وَإِنْ تَغْفِرْ لَهُمْ فَإِنَّكَ أَنْتَ الْعَزِيزُ الْحَكِيمُ

   Om du straffar dem är de förvisso dina tjänare, och om du förlåter dem är du sannerligen den Allsmäktige, den Vise.”

   5:118

Översättning: Rowwad översättningscenter