Sura 3 Āl ʻImrān (Imrans Ätt), vers 149 – 155

1. يَا أَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا إِنْ تُطِيعُوا الَّذِينَ كَفَرُوا يَرُدُّوكُمْ عَلَىٰ أَعْقَابِكُمْ فَتَنْقَلِبُوا خَاسِرِينَ

   Troende! Om ni lyder de otrogna kommer de att få er att falla tillbaka i otro, och då blir ni förlorare.

   3:149

2. بَلِ اللَّهُ مَوْلَاكُمْ ۖ وَهُوَ خَيْرُ النَّاصِرِينَ

   Men det är Gud som är er förtrogne Beskyddare, och han är den bäste hjälparen.

   3:150

3. سَنُلْقِي فِي قُلُوبِ الَّذِينَ كَفَرُوا الرُّعْبَ بِمَا أَشْرَكُوا بِاللَّهِ مَا لَمْ يُنَزِّلْ بِهِ سُلْطَانًا ۖ وَمَأْوَاهُمُ النَّارُ ۚ وَبِئْسَ مَثْوَى الظَّالِمِينَ

   Vi ska sätta skräck i de otrognas hjärtan för att de sätter avgudar vid Guds sida; något han aldrig givit dem befogenhet till. Elden ska bli deras boplats, och vilken fasansfull boning för de orättfärdiga!

   3:151

4. وَلَقَدْ صَدَقَكُمُ اللَّهُ وَعْدَهُ إِذْ تَحُسُّونَهُمْ بِإِذْنِهِ ۖ حَتَّىٰ إِذَا فَشِلْتُمْ وَتَنَازَعْتُمْ فِي الْأَمْرِ وَعَصَيْتُمْ مِنْ بَعْدِ مَا أَرَاكُمْ مَا تُحِبُّونَ ۚ مِنْكُمْ مَنْ يُرِيدُ الدُّنْيَا وَمِنْكُمْ مَنْ يُرِيدُ الْآخِرَةَ ۚ ثُمَّ صَرَفَكُمْ عَنْهُمْ لِيَبْتَلِيَكُمْ ۖ وَلَقَدْ عَفَا عَنْكُمْ ۗ وَاللَّهُ ذُو فَضْلٍ عَلَى الْمُؤْمِنِينَ

   Gud höll sannerligen sitt löfte till er, då ni – med hans vilja – tillintetgjorde dem, ända tills modet svek er och ni blev oense om befallningen, och ni visade olydnad efter att han låtit er se det som ni höll kärt. Bland er fanns de som ville ha det världsliga, och bland er fanns de som ville ha det kommande livet. Därefter vände han er bort från dem [och lät striden ta en annan vändning] för att sätta er på prov. Och han visade er verkligen överseende. Gud visar stor godhet mot de troende.

   3:152

5. إِذْ تُصْعِدُونَ وَلَا تَلْوُونَ عَلَىٰ أَحَدٍ وَالرَّسُولُ يَدْعُوكُمْ فِي أُخْرَاكُمْ فَأَثَابَكُمْ غَمًّا بِغَمٍّ لِكَيْلَا تَحْزَنُوا عَلَىٰ مَا فَاتَكُمْ وَلَا مَا أَصَابَكُمْ ۗ وَاللَّهُ خَبِيرٌ بِمَا تَعْمَلُونَ

   Och så flydde ni utan att se er om, medan sändebudet bakom er ropade efter er. Då lät Gud er drabbas av förtvivlan åtföljt av förtvivlan så att ni inte skulle sörja över det ni gått miste om eller över det som drabbat er. Gud är fullt medveten om vad ni gör.

   3:153

6. ثُمَّ أَنْزَلَ عَلَيْكُمْ مِنْ بَعْدِ الْغَمِّ أَمَنَةً نُعَاسًا يَغْشَىٰ طَائِفَةً مِنْكُمْ ۖ وَطَائِفَةٌ قَدْ أَهَمَّتْهُمْ أَنْفُسُهُمْ يَظُنُّونَ بِاللَّهِ غَيْرَ الْحَقِّ ظَنَّ الْجَاهِلِيَّةِ ۖ يَقُولُونَ هَلْ لَنَا مِنَ الْأَمْرِ مِنْ شَيْءٍ ۗ قُلْ إِنَّ الْأَمْرَ كُلَّهُ لِلَّهِ ۗ يُخْفُونَ فِي أَنْفُسِهِمْ مَا لَا يُبْدُونَ لَكَ ۖ يَقُولُونَ لَوْ كَانَ لَنَا مِنَ الْأَمْرِ شَيْءٌ مَا قُتِلْنَا هَاهُنَا ۗ قُلْ لَوْ كُنْتُمْ فِي بُيُوتِكُمْ لَبَرَزَ الَّذِينَ كُتِبَ عَلَيْهِمُ الْقَتْلُ إِلَىٰ مَضَاجِعِهِمْ ۖ وَلِيَبْتَلِيَ اللَّهُ مَا فِي صُدُورِكُمْ وَلِيُمَحِّصَ مَا فِي قُلُوبِكُمْ ۗ وَاللَّهُ عَلِيمٌ بِذَاتِ الصُّدُورِ

   Efter denna förtvivlan lät han ett lugn sänka sig över er, i form av en dåsig vila, som omslöt en grupp bland er. Men en annan grupp brydde sig bara om sig själva och de tänkte oriktiga tankar om Gud – tankar präglade av okunnighet. De säger: ”Hade vi överhuvudtaget någon del i beslutet?” Säg: ”Beslutet var helt och hållet upp till Gud!” De visar inte för dig vad de döljer inombords. De säger: ”Om vi hade varit delaktiga i beslutet hade vi inte lidit dessa förluster.” Säg: ”Även om ni hade stannat i era hem, skulle de vars död var fastställd ha begett sig till den plats där de skulle falla.” Så prövade Gud det som fanns inom er och blottlade det som fanns i era hjärtan. Gud vet vad som döljs i människans inre.

   3:154

7. إِنَّ الَّذِينَ تَوَلَّوْا مِنْكُمْ يَوْمَ الْتَقَى الْجَمْعَانِ إِنَّمَا اسْتَزَلَّهُمُ الشَّيْطَانُ بِبَعْضِ مَا كَسَبُوا ۖ وَلَقَدْ عَفَا اللَّهُ عَنْهُمْ ۗ إِنَّ اللَّهَ غَفُورٌ حَلِيمٌ

   De av er som vände om den dag de två krigshärarna möttes kunde förledas till detta, av Satan, på grund av en del av vad de tidigare begått. Men Gud hade överseende med dem. Gud är ständigt förlåtande, fördragsam.

   3:155

Översättning: Rowwad översättningscenter