Sura 2 Al-Baqarah (Kon), vers 196 – 199

  1. وَأَتِمُّوا الْحَجَّ وَالْعُمْرَةَ لِلَّهِ ۚ فَإِنْ أُحْصِرْتُمْ فَمَا اسْتَيْسَرَ مِنَ الْهَدْيِ ۖ وَلَا تَحْلِقُوا رُءُوسَكُمْ حَتَّىٰ يَبْلُغَ الْهَدْيُ مَحِلَّهُ ۚ فَمَنْ كَانَ مِنْكُمْ مَرِيضًا أَوْ بِهِ أَذًى مِنْ رَأْسِهِ فَفِدْيَةٌ مِنْ صِيَامٍ أَوْ صَدَقَةٍ أَوْ نُسُكٍ ۚ فَإِذَا أَمِنْتُمْ فَمَنْ تَمَتَّعَ بِالْعُمْرَةِ إِلَى الْحَجِّ فَمَا اسْتَيْسَرَ مِنَ الْهَدْيِ ۚ فَمَنْ لَمْ يَجِدْ فَصِيَامُ ثَلَاثَةِ أَيَّامٍ فِي الْحَجِّ وَسَبْعَةٍ إِذَا رَجَعْتُمْ ۗ تِلْكَ عَشَرَةٌ كَامِلَةٌ ۗ ذَٰلِكَ لِمَنْ لَمْ يَكُنْ أَهْلُهُ حَاضِرِي الْمَسْجِدِ الْحَرَامِ ۚ وَاتَّقُوا اللَّهَ وَاعْلَمُوا أَنَّ اللَّهَ شَدِيدُ الْعِقَابِ

    Och fullborda vallfärden, såväl den större som den mindre, för Guds skull. Om ni däremot förhindras, [ska ni slakta] det offerdjur som är lättillgängligt för er. Raka inte era huvuden tills offerdjuret nått sin offerplats. Men om någon av er är sjuk eller har en huvudskada [och därmed rakar sitt huvud], ska ersättningen bestå av fasta, välgörenhet eller slakt. När ni känner er trygga, ska den som utför den mindre vallfärden och följer upp den med den större vallfärden, [slakta] det offerdjur som är lättillgängligt. Men den som inte hittar [ett offerdjur], ska fasta tre dagar under vallfärden och sju efter hemkomsten. Detta blir totalt tio dagar och gäller den som inte är bosatt i närheten av den heliga moskén. Frukta Gud, och var medvetna om att Guds straff är strängt!

    2:196
  2. الْحَجُّ أَشْهُرٌ مَعْلُومَاتٌ ۚ فَمَنْ فَرَضَ فِيهِنَّ الْحَجَّ فَلَا رَفَثَ وَلَا فُسُوقَ وَلَا جِدَالَ فِي الْحَجِّ ۗ وَمَا تَفْعَلُوا مِنْ خَيْرٍ يَعْلَمْهُ اللَّهُ ۗ وَتَزَوَّدُوا فَإِنَّ خَيْرَ الزَّادِ التَّقْوَىٰ ۚ وَاتَّقُونِ يَا أُولِي الْأَلْبَابِ

    Vallfärden äger rum under de kända månaderna. Den som förpliktar sig att vallfärda under dem ska avhålla sig från sexuellt umgänge, syndande och gräl under sin vallfärd. Gud har full vetskap om allt gott ni gör. Och ta med er det ni behöver för resan, men det bästa man kan ta med sig är gudsfruktan. Och frukta mig, ni som använder ert förstånd!

    2:197
  3. لَيْسَ عَلَيْكُمْ جُنَاحٌ أَنْ تَبْتَغُوا فَضْلًا مِنْ رَبِّكُمْ ۚ فَإِذَا أَفَضْتُمْ مِنْ عَرَفَاتٍ فَاذْكُرُوا اللَّهَ عِنْدَ الْمَشْعَرِ الْحَرَامِ ۖ وَاذْكُرُوهُ كَمَا هَدَاكُمْ وَإِنْ كُنْتُمْ مِنْ قَبْلِهِ لَمِنَ الضَّالِّينَ

    Ni gör inget klandervärt om ni söker det goda från er Herre [genom att tjäna pengar under vallfärden]. När ni beger er från ʻArafāt ska ni prisa Gud vid al-Mashʻar al-Ḥarām [i Muzdalifah]. Ja, prisa honom för att han väglett er – tidigare var ni förvisso bland de vilsna.

    2:198
  4. ثُمَّ أَفِيضُوا مِنْ حَيْثُ أَفَاضَ النَّاسُ وَاسْتَغْفِرُوا اللَّهَ ۚ إِنَّ اللَّهَ غَفُورٌ رَحِيمٌ

    Bege er därefter från den plats som människorna beger sig från, och be Gud om förlåtelse – han är ständigt förlåtande, barmhärtig.

    2:199

Översättning: Rowwad översättningscenter