Sura 29 Al-ʿAnkabūt (Spindeln), vers 1 – 7

1. الم

   Alif Lām Mīm.

   29:1

2. أَحَسِبَ النَّاسُ أَنْ يُتْرَكُوا أَنْ يَقُولُوا آمَنَّا وَهُمْ لَا يُفْتَنُونَ

   Tror människor att de ska besparas prövningar bara för att de säger: ”Vi tror”?

   29:2

3. وَلَقَدْ فَتَنَّا الَّذِينَ مِنْ قَبْلِهِمْ ۖ فَلَيَعْلَمَنَّ اللَّهُ الَّذِينَ صَدَقُوا وَلَيَعْلَمَنَّ الْكَاذِبِينَ

   Vi har även prövat de som levde före dem, och Gud vet förvisso vilka som talar sanning och vilka som ljuger.

   29:3

4. أَمْ حَسِبَ الَّذِينَ يَعْمَلُونَ السَّيِّئَاتِ أَنْ يَسْبِقُونَا ۚ سَاءَ مَا يَحْكُمُونَ

   Eller tror de som begår onda handlingar att de kan undkomma vårt [straff]? Vilken usel bedömning!

   29:4

5. مَنْ كَانَ يَرْجُو لِقَاءَ اللَّهِ فَإِنَّ أَجَلَ اللَّهِ لَآتٍ ۚ وَهُوَ السَّمِيعُ الْعَلِيمُ

   Den som längtar efter mötet med Gud [ska veta] att den stund han fastställt är nära. Han hör allt, vet allt.

   29:5

6. وَمَنْ جَاهَدَ فَإِنَّمَا يُجَاهِدُ لِنَفْسِهِ ۚ إِنَّ اللَّهَ لَغَنِيٌّ عَنِ الْعَالَمِينَ

   Den som anstränger sig [för att lyda Gud] gör det endast till nytta för sig själv; Gud behöver ingen av sina skapelser.

   29:6

7. وَالَّذِينَ آمَنُوا وَعَمِلُوا الصَّالِحَاتِ لَنُكَفِّرَنَّ عَنْهُمْ سَيِّئَاتِهِمْ وَلَنَجْزِيَنَّهُمْ أَحْسَنَ الَّذِي كَانُوا يَعْمَلُونَ

   För de som tror och handlar rättfärdigt ska vi helt visst stryka ut deras onda handlingar och vi ska belöna dem för det allra bästa de gjort.

   29:7

Översättning: Rowwad översättningscenter