Sura 17 Al-Isrāʾ (Den Nattliga Resan), vers 94 – 100

1. وَمَا مَنَعَ النَّاسَ أَنْ يُؤْمِنُوا إِذْ جَاءَهُمُ الْهُدَىٰ إِلَّا أَنْ قَالُوا أَبَعَثَ اللَّهُ بَشَرًا رَسُولًا

   Det enda som hindrade människorna från att tro när vägledningen nådde dem var deras invändning: ”Har Gud sänt en vanlig människa som sändebud?”

   17:94

2. قُلْ لَوْ كَانَ فِي الْأَرْضِ مَلَائِكَةٌ يَمْشُونَ مُطْمَئِنِّينَ لَنَزَّلْنَا عَلَيْهِمْ مِنَ السَّمَاءِ مَلَكًا رَسُولًا

   Säg: ”Om det i stället hade varit änglar som fridfullt vandrat omkring på jorden skulle vi ha sänt ner en ängel som sändebud till dem.”

   17:95

3. قُلْ كَفَىٰ بِاللَّهِ شَهِيدًا بَيْنِي وَبَيْنَكُمْ ۚ إِنَّهُ كَانَ بِعِبَادِهِ خَبِيرًا بَصِيرًا

   Säg: ”Gud räcker som vittne mellan mig och er! Han är väl medveten och har full insikt om sina tjänare.”

   17:96

4. وَمَنْ يَهْدِ اللَّهُ فَهُوَ الْمُهْتَدِ ۖ وَمَنْ يُضْلِلْ فَلَنْ تَجِدَ لَهُمْ أَوْلِيَاءَ مِنْ دُونِهِ ۖ وَنَحْشُرُهُمْ يَوْمَ الْقِيَامَةِ عَلَىٰ وُجُوهِهِمْ عُمْيًا وَبُكْمًا وَصُمًّا ۖ مَأْوَاهُمْ جَهَنَّمُ ۖ كُلَّمَا خَبَتْ زِدْنَاهُمْ سَعِيرًا

   De som Gud vägleder har verkligen funnit vägledning, men för de som han leder vilse kommer det aldrig att finnas någon beskyddare vid hans sida [som kan leda dem rätt]. På uppståndelsens dag ska vi samla dem på deras ansikten – blinda, stumma och döva. Deras slutliga boplats ska vara helvetet och var gång dess [eld] avtar, ska vi låta den flamma upp för dem med förnyad styrka!

   17:97

5. ذَٰلِكَ جَزَاؤُهُمْ بِأَنَّهُمْ كَفَرُوا بِآيَاتِنَا وَقَالُوا أَإِذَا كُنَّا عِظَامًا وَرُفَاتًا أَإِنَّا لَمَبْعُوثُونَ خَلْقًا جَدِيدًا

   Detta är straffet som väntar dem på grund av att de förnekade våra tecken och sa: ”Ska vi, efter att ha blivit ben och förmultnade rester, verkligen återuppstå som en ny skapelse?”

   17:98

6. أَوَلَمْ يَرَوْا أَنَّ اللَّهَ الَّذِي خَلَقَ السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضَ قَادِرٌ عَلَىٰ أَنْ يَخْلُقَ مِثْلَهُمْ وَجَعَلَ لَهُمْ أَجَلًا لَا رَيْبَ فِيهِ فَأَبَى الظَّالِمُونَ إِلَّا كُفُورًا

   Inser de inte att Gud, som skapade himlarna och jorden [i all deras storslagenhet], är fullt kapabel att skapa dem [på nytt] som de en gång var? Och han har satt en frist för dem, som det inte råder några tvivel om, men de orättfärdiga fortsätter envist att hålla fast vid sin otro!

   17:99

7. قُلْ لَوْ أَنْتُمْ تَمْلِكُونَ خَزَائِنَ رَحْمَةِ رَبِّي إِذًا لَأَمْسَكْتُمْ خَشْيَةَ الْإِنْفَاقِ ۚ وَكَانَ الْإِنْسَانُ قَتُورًا

   Säg: ”Om ni så hade min Herres [outsinliga] skatter av nåd i er ägo, skulle ni ändå vägra att dela med er av rädsla för att de skulle ta slut.” Ja, människan är ytterst girig!

   17:100

Översättning: Rowwad översättningscenter