Sura 12 Yūsuf (Josef), vers 105 – 111

  1. وَكَأَيِّنْ مِنْ آيَةٍ فِي السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضِ يَمُرُّونَ عَلَيْهَا وَهُمْ عَنْهَا مُعْرِضُونَ

    Hur många är inte de tecken i himlarna och på jorden som de bara går förbi utan att ägna någon eftertanke?

    12:105

  2. وَمَا يُؤْمِنُ أَكْثَرُهُمْ بِاللَّهِ إِلَّا وَهُمْ مُشْرِكُونَ

    Och de flesta av de som tror på Gud dyrkar även andra vid hans sida.

    12:106

  3. أَفَأَمِنُوا أَنْ تَأْتِيَهُمْ غَاشِيَةٌ مِنْ عَذَابِ اللَّهِ أَوْ تَأْتِيَهُمُ السَّاعَةُ بَغْتَةً وَهُمْ لَا يَشْعُرُونَ

    Kan dessa [avgudadyrkare] vara säkra på att de inte kommer att drabbas av Guds förkrossande straff, eller att den yttersta stunden inte ska överraska dem när de minst anar det?

    12:107

  4. قُلْ هَٰذِهِ سَبِيلِي أَدْعُو إِلَى اللَّهِ ۚ عَلَىٰ بَصِيرَةٍ أَنَا وَمَنِ اتَّبَعَنِي ۖ وَسُبْحَانَ اللَّهِ وَمَا أَنَا مِنَ الْمُشْرِكِينَ

    Säg: ”Detta är min väg; jag kallar till Gud med fullständig klarhet, jag och de som följer mig. Upphöjd är Gud, och jag hör inte till avgudadyrkarna.”

    12:108

  5. وَمَا أَرْسَلْنَا مِنْ قَبْلِكَ إِلَّا رِجَالًا نُوحِي إِلَيْهِمْ مِنْ أَهْلِ الْقُرَىٰ ۗ أَفَلَمْ يَسِيرُوا فِي الْأَرْضِ فَيَنْظُرُوا كَيْفَ كَانَ عَاقِبَةُ الَّذِينَ مِنْ قَبْلِهِمْ ۗ وَلَدَارُ الْآخِرَةِ خَيْرٌ لِلَّذِينَ اتَّقَوْا ۗ أَفَلَا تَعْقِلُونَ

    Alla sändebud vi sänt före dig var män från stadsbefolkningen som vi uppenbarade för. Har de inte färdats på jorden och sett hur det slutade för deras föregångare? Det kommande livets boning är bättre för de gudfruktiga. Använder ni inte ert förstånd?

    12:109

  6. حَتَّىٰ إِذَا اسْتَيْأَسَ الرُّسُلُ وَظَنُّوا أَنَّهُمْ قَدْ كُذِبُوا جَاءَهُمْ نَصْرُنَا فَنُجِّيَ مَنْ نَشَاءُ ۖ وَلَا يُرَدُّ بَأْسُنَا عَنِ الْقَوْمِ الْمُجْرِمِينَ

    Till sist, när sändebuden nästan gett upp hoppet [om sina fienders undergång] – och [fienderna] var övertygade om att [de utlovade straffen bara] var tomma hot – kom vår hjälp till dem. Vi räddade dem vi ville rädda, och vårt straff kan inte avvärjas från ett folk av obotfärdiga syndare.

    12:110

  7. لَقَدْ كَانَ فِي قَصَصِهِمْ عِبْرَةٌ لِأُولِي الْأَلْبَابِ ۗ مَا كَانَ حَدِيثًا يُفْتَرَىٰ وَلَٰكِنْ تَصْدِيقَ الَّذِي بَيْنَ يَدَيْهِ وَتَفْصِيلَ كُلِّ شَيْءٍ وَهُدًى وَرَحْمَةً لِقَوْمٍ يُؤْمِنُونَ

    I deras berättelser finns lärdomar för de som använder sitt förstånd. Det är ingenting fabricerat utan en bekräftelse av det som redan kommit, samt en utförlig förklaring av allt och en vägledning och nåd för människor som tror.

    12:111

Översättning: Rowwad översättningscenter