Sura 11 Hūd (Hud), vers 25 – 35

وَلَقَدْ أَرْسَلْنَا نُوحًا إِلَىٰ قَوْمِهِ إِنِّي لَكُمْ نَذِيرٌ مُبِينٌ

Vi sände Noa till sitt folk: ”Jag är en tydlig varnare för er,
11:25
أَنْ لَا تَعْبُدُوا إِلَّا اللَّهَ ۖ إِنِّي أَخَافُ عَلَيْكُمْ عَذَابَ يَوْمٍ أَلِيمٍ

för att ni inte ska dyrka någon utom Gud. Jag fruktar för er en smärtsam dags straff.”
11:26
فَقَالَ الْمَلَأُ الَّذِينَ كَفَرُوا مِنْ قَوْمِهِ مَا نَرَاكَ إِلَّا بَشَرًا مِثْلَنَا وَمَا نَرَاكَ اتَّبَعَكَ إِلَّا الَّذِينَ هُمْ أَرَاذِلُنَا بَادِيَ الرَّأْيِ وَمَا نَرَىٰ لَكُمْ عَلَيْنَا مِنْ فَضْلٍ بَلْ نَظُنُّكُمْ كَاذِبِينَ

De otrogna ledarna bland hans folk sa: ”För oss är du en vanlig människa precis som vi, och det är tydligt att enbart de eländigaste av oss väljer att följa dig, utan eftertanke. Vi ser inte att ni på något sätt är bättre än oss. Vi tror att ni ljuger.”
11:27
قَالَ يَا قَوْمِ أَرَأَيْتُمْ إِنْ كُنْتُ عَلَىٰ بَيِّنَةٍ مِنْ رَبِّي وَآتَانِي رَحْمَةً مِنْ عِنْدِهِ فَعُمِّيَتْ عَلَيْكُمْ أَنُلْزِمُكُمُوهَا وَأَنْتُمْ لَهَا كَارِهُونَ

Han sa: ”Mitt folk! Tänk om jag har ett klart bevis från min Herre och han skänkt mig en nådegåva från sig [i form av profetskap] som dolts för er – ska vi då tvinga er att tro på den mot er vilja?”
11:28
وَيَا قَوْمِ لَا أَسْأَلُكُمْ عَلَيْهِ مَالًا ۖ إِنْ أَجْرِيَ إِلَّا عَلَى اللَّهِ ۚ وَمَا أَنَا بِطَارِدِ الَّذِينَ آمَنُوا ۚ إِنَّهُمْ مُلَاقُو رَبِّهِمْ وَلَٰكِنِّي أَرَاكُمْ قَوْمًا تَجْهَلُونَ

Mitt folk! Jag ber er inte om ersättning för detta. Min lön kommer bara från Gud. Jag kommer inte att driva bort de troende; de ska möta sin Herre. Men jag ser att ni är ett okunnigt folk.
11:29
وَيَا قَوْمِ مَنْ يَنْصُرُنِي مِنَ اللَّهِ إِنْ طَرَدْتُهُمْ ۚ أَفَلَا تَذَكَّرُونَ

Mitt folk! Vem ska skydda mig mot Gud om jag driver bort dem? Tänker ni inte efter?
11:30
وَلَا أَقُولُ لَكُمْ عِنْدِي خَزَائِنُ اللَّهِ وَلَا أَعْلَمُ الْغَيْبَ وَلَا أَقُولُ إِنِّي مَلَكٌ وَلَا أَقُولُ لِلَّذِينَ تَزْدَرِي أَعْيُنُكُمْ لَنْ يُؤْتِيَهُمُ اللَّهُ خَيْرًا ۖ اللَّهُ أَعْلَمُ بِمَا فِي أَنْفُسِهِمْ ۖ إِنِّي إِذًا لَمِنَ الظَّالِمِينَ

Jag säger inte till er att jag har Guds skatter och jag känner inte till det fördolda, och jag påstår inte att jag är en ängel. Och jag säger inte till de ni föraktar att Gud inte ska ge dem något gott. Gud vet mycket väl vad som ryms i deras inre. Då skulle jag handlat orätt.”
11:31
قَالُوا يَا نُوحُ قَدْ جَادَلْتَنَا فَأَكْثَرْتَ جِدَالَنَا فَأْتِنَا بِمَا تَعِدُنَا إِنْ كُنْتَ مِنَ الصَّادِقِينَ

De sa: ”Noa! Du har tvistat med oss och dragit ut på det länge. Kom med det du hotar oss med, om du verkligen talar sanning!”
11:32
قَالَ إِنَّمَا يَأْتِيكُمْ بِهِ اللَّهُ إِنْ شَاءَ وَمَا أَنْتُمْ بِمُعْجِزِينَ

Han sa: ”Bara Gud kan låta det komma till er, om det är hans vilja, och ni kan inte undkomma det.
11:33
وَلَا يَنْفَعُكُمْ نُصْحِي إِنْ أَرَدْتُ أَنْ أَنْصَحَ لَكُمْ إِنْ كَانَ اللَّهُ يُرِيدُ أَنْ يُغْوِيَكُمْ ۚ هُوَ رَبُّكُمْ وَإِلَيْهِ تُرْجَعُونَ

Mina råd kan inte hjälpa er – om jag nu ville råda er – om det är Guds vilja att vilseleda er. Han är er Herre, och till honom ska ni återvända.”
11:34
أَمْ يَقُولُونَ افْتَرَاهُ ۖ قُلْ إِنِ افْتَرَيْتُهُ فَعَلَيَّ إِجْرَامِي وَأَنَا بَرِيءٌ مِمَّا تُجْرِمُونَ

Och de säger: ”Han har hittat på det på egen hand!” Säg: ”Om jag har hittat på det här bär jag ansvaret för mina egna synder, och jag ska inte ställas till svars för era.”
11:35

Översättning: Rowwad översättningscenter